Strängnäspartiet

  • Öka teckenstorlek
  • Förvald teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Hur gör vi den kommunala skolan bättre, oppositionsvänner?

Debattartikel publicerad i Strengnäs Tidning den 30 december 2017

Den 18 december drev en minoritet i Strängnäs kommunfullmäktige igenom en återremiss av beslutet om landsbygdsskolornas framtid. Vi som stödjer majoritetens förslag anser att den övriga oppositionens agerande är beklagligt och mer verkar baserat på känslor än brist på fakta.

Bakgrunden till utredningen om Strängnäs skolstruktur är att kommunens skolor brottas med stora problem. Resultaten är dåliga och Strängnäs tillhör botten när landets kommunala skolor jämförs. En anledning till detta är att de pengar som går till skolan inte används på ett effektivt sätt. Den nuvarande skollagen förutsätter att de skolor som kommunen ansvarar för genererar så mycket intäkter från elevpengen att de klarar sina kostnader i form av lärarlöner, elevhälsa, studiehandledning med mera. I ett sådant system straffas små skolor.

I Strängnäs sprids pengarna nu ut över alla skolor, vilket leder till att det blir för lite till var och en. Det gör också att skolor ställs mot varandra. De större skolorna får betala för de mindre, med resultatet att deras egen verksamhet försämras. Att lägga ner landsbygdsskolorna handlar alltså inte om besparingar, utan om att utnyttja pengarna på ett bättre sätt – eller att få mer skola för pengarna om man så vill. Men det räcker inte med detta. Vi i Strängnäspartiet vill dessutom höja skolpengen och tillföra skolan ytterligare 60 miljoner kronor per år. Här har vi ännu inte lyckats få med oss majoriteten.

Övriga oppositionen har dock valt en annan väg, kanske för att göra skolutredningen till en valfråga. Men de tar då samtidigt på sig ett stort ansvar. Ett uppskjutet beslut betyder ytterligare tid av ovisshet för både elever och föräldrar. Det innebär också problem för de skolledare som vill kunna planera sin verksamhet inför kommande läsår. Folkomröstning har också nämnts. Värt att tänka på då är att kommunala folkomröstningar alltid bara är rådgivande och att det redan finns en demokratiskt vald majoritet som stödjer beslutet att omorganisera skolorna.

Istället vore det klädsamt om övriga oppositionen kunde presentera ett eget förslag på hur vi gör Strängnäs kommunala skolor bättre. Läget är kritiskt, om inget görs nu kan vi stå inför ytterligare tio år med dåliga resultat och bottenplaceringar. För oss i Strängnäspartiet är det helt klart att vi inte kan fortsätta som hittills och att det krävs krafttag om Strängnäs ska bli en av de bästa skolkommunerna. Frågan är hur övriga oppositionen har tänkt sig att vi ska komma dit?

För Strängnäspartiet,
Håkan Bertilsson
Niclas Samuelsson

 
 

Skolutredningens förslag är rätt

Debattartikel publicerad i Strengnäs Tidning den 12 oktober 2017

Nu har det nu hänt igen. För vilken gång är svårt att minnas, men återigen har skolexperter kommit fram till att läget är akut för Strängnäs kommunala skolor. När vi ramlat ned ännu mer och blivit Sveriges sjunde sämsta skolkommun går det inte att sitta still.

Då begriper varje pedagogiskt kunnig människa att det är allvar. Då krävs rejäla satsningar på kvalitet, attraktivitet och inte minst lärartäthet för att lyfta. Precis som den nyligen presenterade utredningen föreslår.

Att detta i sin tur kräver ekonomisk kraftsamling och nedläggning av enheter som blivit för små för att nå pedagogiska kvalitetskrav står givetvis också klart. Det har utredningen rätt i.

Likafullt brakar det återigen igång med lokala, högljudda aktionsgrupper på Facebook. Har de fel då? Nej, inte nödvändigtvis. De gör naturligtvis rätt i att slå vakt om sina egna byars ekonomiska ställning och utveckling. Men de har fel när de tar barnen som gisslan för att uppnå det.

Skolbarn mår bäst av att utbilda sig i bästa möjliga lärmiljö. Detta kan bara erbjudas av skolor som kan attrahera de bästa pedagogerna, erbjuda bästa pedagogiska arbets- och utvecklingsmiljö, bästa entusiasm och kunskapsresultat. Strängnäs kommunala skolor tillhör inte den kategorin. Den som tror något annat önsketänker och har i vart fall varit blind för Lärarförbundets och öppna jämförelsers ranking de senaste åren.

Vi har kommunala skolor där endast något mer än varannan elev blir godkänd i alla ämnen. Ändå har vi inte råd att ge mer resurser till skolan. I stället tvingar vi våra skolbarn att betala notan med ofullständiga betyg och sämre start i sina liv.

Det är naturligtvis inget mindre än en skam för Strängnäs kommun att det är så. Skolan är vår särklassigt viktigaste uppgift. En kommun som misslyckas där kan inte kompensera med annat.

Vi i Strängnäspartiet välkomnar utbildningschefens förslag. Vi hade i ärlighetens namn gärna sett att man gått ännu längre, men vi förstår att det krävs kompromisser om man ska lyckas samla en politisk majoritet för att ta de första stegen.

Det handlar förvisso om ekonomi, men långt viktigare handlar det om barnen och därmed hela vår framtid.
Skolbarnen får inte tas som gisslan för att några räddhågsna politiska partier inte vågar ta steg i en kortsiktigt smärtsam process.

Det är nämligen ingenting mot den smärta vi annars tillfogar våra barn och hela vårt framtida välstånd. En kommun som har ambitionen att växa har inte råd att ha en av Sveriges sämsta skolorganisationer. Politiker som vill se sina framtida väljare i ögonen har det inte heller.

Håkan Bertilsson
Ordförande i Strängnäspartiet och 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden

 

Motion angående avloppshantering i Strängnäs kommun

Motion presenterad för kommunfullmäktige den 25 september 2017

Strängnäs är en växande kommun med fokus på Mariefred, Strängnäs och Åker. Det ställer och kommer med stor sannolikhet att ställa stora krav på utbyggnad av infrastruktur som vatten och avlopp.

De långsiktiga investeringar som behöver göras inom el, VA, avlopp, gator och vägar samt bredband behöver en god framförhållning kopplat till de visioner och den utveckling som kommunen planerar för.

Strängnäs kommun står inför att investera i våra avloppsreningsverk och det finns förslag på framtida avloppshantering som innebär utbyggnad av befintligt reningsverk i Strängnäs tätort.

Strängnäspartiet anser att de förslag som framkommit från SEVAB inte är tillräckligt omfattande och att det inte är långsiktigt hållbart att koncentrera sig på det gamla befintliga reningsverket i Strängnäs, som är centralt placerat. Den uppgradering/ombyggnad som nu föreslås från SEVAB kommer troligtvis att kräva en utbyggnad inom en snar framtid. Det är av stort intresse för de invånare som bor nära reningsverket att det flyttas till en annan plats i kommunen där invånarna störs så lite som möjligt.

I det förslag som presenterats från SEVAB saknas underlag om hur omfattande en aktuell ombyggnad och framtida utbyggnad kan bli i Strängnäs och hur den påverkar Strängnäs kommuns boende i närområdet. Inget alternativ till reningsverket i Mariefred har presenterats utom utbyggnad i Strängnäs. Inget underlag för hur ytterligare bostäder i Läggesta och Åker påverkar de ledningar som i dag transporterar avloppsvatten från Åker till Strängnäs. Strängnäspartiet saknar en helhetsbild av hur Strängnäs långsiktigt ska hantera avloppsfrågan.

Det är inte rimligt att ett avloppsreningsverk ligger placerat så nära befintlig bebyggelse för boende, med risk för framtida utbyggnad, som ska ta hand om hela kommunens avloppsvatten och som dessutom ligger på den plats som utgör Strängnäs reservvattentäkt Gorsingeholm.

Vi är medvetna om att det sannolikt innebär en högre investering med nybyggnation, men över tid så kan det bli en lägre kostnad för VA-kollektivet, det vill säga kommuninvånarna, än att etappvis bygga ut för nya krav på miljöanpassning och ökat behov i kommunen.

Strängnäspartiet föreslår att KF beslutar att uppdra till TSN att ytterligare utredning genomförs med inriktning på ett framtida avloppsreningsverk för hela kommunen att placeras mellan de tre stora tätorterna. Vi tror att en sådan placering gynnar utbyggnad av alla tätorter och ger kommunen framtida möjligheter till expansion och anpassningar till nya krav på rening.

Strängnäspartiet,
Monika Eriksson Bertilsson

 

Strängnäspartiets ordförande om skolan

Skolstart och då kommer debattinläggen om skolan. Tänkte kommentera några av dem.

Intressant intervju i Dagens Samhälle med den nye generaldirektören för Skolverket, Peter Fredriksson. Kommen senast från Södertälje kommun får han nu ansvaret för vår skola och enligt uppgift den förste läraren på denna post. Han slår fast att skolan inte behöver mer pengar, utan måste arbeta klokare med de resurser som man redan har. Alltså mer fokus på arbetet i klassrummet med styrning och uppföljning som ledord. Segregationen är ett problem genom att resurssvaga elever samlas på samma skolor. En korrekt problembeskrivning. Här vill Peter att skolverket ska "kroka arm" med de skolor som har svårt med sitt uppdrag. Här förväntar han sig att inte bara skolan ska göra sitt utan även föräldrar och inte minst eleverna själva ska hjälpa till.

Kloka tankar och det ska bli spännande att följa Peters arbete.

I dagens lokaltidning, Strengnäs Tidning, återfinns två insändare som berör skolan. Överraskande nog publicerar Moderata ungdomsförbundet en klok bild av skolans brister med ett antal åtgärder som ska leda till en bättre skola. Överraskande därför att ungdomsförbunden sällan ger uttryck för en mogen insikt.

Jag kan inte annat än att hålla med om att vi behöver en bättre lärarutbildning. Därför man behöver en stabil grund att stå på när man går in som lärare första gången i ett klassrum. Om inte så blir man "uppäten" av eleverna.

  • Ett nytt finansieringssystem då många kommuner inte klarar av sitt uppdrag att ge skolan rätt resurser. Begreppet budgetregulator är ingen överdrift.
  • Sätt de bästa lärarna i de svåraste skolorna. Även om vår arbetsmarknad är fri så måste den största huvudmannen, kommunen, arbeta för att de bästa lärarna arbetar med de svagaste eleverna
  • Externa prov för att säkerställa undervisningskvaliteten.

Hoppas att Moderaterna i vår kommun läser denna kloka insändare och vidtar mått och steg för att närma sig författarnas förslag. Även om jag vet att detta är en nationell insändare så förtar det inte de möjligheter vi har lokalt för att få en bättre skola.

 

Den sista insändaren att kommentera för denna gång är Liberalernas – ”Stärk elevhälsan”. Inget barn eller elev ska behöva vara rädd för att mobbas. Alla ska känna sig trygga. Ingen som arbetar i och med skolan har en annan uppfattning.

 

När Liberalerna vill stärka resurserna för en bättre elevhälsa kan detta endast göras genom att rektor omfördelar mer resurser dit från den skolpeng den får av den kommunala politiken. Elevhälsan finns med som en faktor i skolpengen, tillsammans med undervisning och lokalkostnader med mera. Ska eleverna få mer elevhälsa måste skolpengen höjas eller omfördelas.

 

Vi som sitter som opposition i kommunens barn- och utbildningsnämnd är mycket oroliga över de signaler vi får att det saknas 16 miljoner kronor i 2018 års budgetförslag bara för att upprätthålla dagens skolpengsnivå. Och då ska vi veta att den inte höjts under innevarande mandatperiod.

 

Håkan Bertilsson

Ordförande i Strängnäspartiet

2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden

 

Använd tilläggsbeloppet mot skolans segregation

Efter att ha arbetat med dagens resursfördelningssystem sedan dess införande 2011 har jag svårt att förstå hur politiken missar det faktum att kommunerna redan i dag har möjlighet att ge mer resurser till de skolor som har det tuffast, att placera de bästa lärarna på de tuffaste skolorna och motarbeta segregation. Så också i Strängnäs.

Att motarbeta segregation och ge mer resurser till de skolor som har det tuffast görs genom det som i skollagen benämns ”tilläggsbelopp”. Tilläggsbeloppets storlek i budgeten är en fråga för kommunernas fullmäktige. Det finns inget förbud för en högre gräns, utan här kan Strängnäs kommun avsätta precis hur mycket resurser man vill. Det enda man måste förhålla sig till är att offentliga bidrag måste ges till samtliga huvudmän på lika villkor.

I tilläggsbeloppet finns redan i dag två budgetposter som motverkar segregation: socioekonomiskt bidrag (ger skolor med socioekonomiskt svaga elever extra resurser) och studiehandledning på modersmålet (ger eleven en möjlighet att få hjälp under lektion genom en modersmålslärare). Två resurser som ger skolan fler och bättre lärare och som i sin tur leder till godkända betyg. Som ger nyanlända en möjlighet, att utan språket som hinder, få godkända betyg. Men då kan man inte avsätta småsmulor, utan här handlar det om rejäla budgetförstärkningar som ger positiva effekter för en minskad segregation.

Håkan Bertilsson
2:e vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden

 

Flera beslut i strid med regelverket

Replik publicerad i Strengnäs Tidning 4 april 2017.

Tack till Per Wedlin (replik 30/3) för hans korrekta beskrivning av beslutsprocessen i barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige.

Han beskrev processen, både som den felaktigt gick till, och hur den borde gått till, enligt den demokratiska ordning som finns.

Jag blir ledsen när ledarsidan i Strengnäs Tidning för andra gången kritiserar Strängnäspartiet och oppositionen för att vi försvarar de demokratiska spelreglerna. Jag trodde att det även var tidningens uppgift.

I en demokratiskt styrd organisation kan ändamålen inte helga medlen!

Frågan har inte varit någon politisk vendetta från Strängnäspartiets sida mot majoriteten, men det vore att acceptera en felaktig ordning att inte opponera sig när det finns lagar och praxis som inte följs och när inte ordförande kan guida nämnden, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige för den delen, i vad som är korrekt och riktigt i hanteringen av gällande demokratiska spelregler.

Jag är häpen över att inte Socialdemokraterna reagerat, de är oftast mycket kunniga i frågan.

Flera personer i Strängnäspartiet, inklusive undertecknad, (bland annat som direktör/VD för Västmanlands kommuner och landsting, med en styrelse bestående av ledande politiker) har lång erfarenhet av att arbeta nära politiken i offentlig förvaltning – och vi, Strängnäspartiet, har en grundläggande värdering att politik och politiker ska respekteras, men också att det demokratiska regelverket ska följas och att det är politikens uppdrag, särskilt ordföranden att tillse detta.

Om vi ska undvika politikerförakt ska naturligtvis ärenden som påverkar kommunens invånare behandlas så likvärdigt som möjligt, och beslutsprocessen ska kunna beskrivas så att vi alla vet hur vi ska förhålla oss till de beslutande processerna

Varför tidningen tar majoriteten i försvar beror säkert bara på okunnighet. Men när partier försvarar det som vår demokrati bygger på, får negativ kritik så blir man naturligtvis ledsen.

Det finns fler beslut i kommunen som inte följt gängse regelverk, till exempel byggnation av det så kallade Kungstornet och konststigen i Ulfhäll i Strängnäs tätort.

Det borde uppmärksammas mer av alla människor som vill försvara de demokratiska spelreglerna, i stället för att som tidningen försvara en tveksam och felaktig hantering från majoriteten.

Monika Eriksson Bertilsson
Strängnäspartiet

Läs ledarredaktionens svar här.

 

Varför bryter majoriteten i Strängnäs kommun mot kommunallagen?

Att lagar är till för att följas är de flesta överens om. Därför är vi från den politiska oppositionen frågande och undrande inför majoritetens felaktiga tolkning av kommunallagen.

 

Bakgrunden är att majoriteten valde att låta förre ordföranden i barn- och utbildningsnämnden (BUN) ta en ”time-out”. Redan här togs det första tveksamma beslutet. Kommunallagen ger inte något utrymme för ordföranden att gå in och ut i sitt ämbete. Vid kortare frånvaro leds nämnden av 1:e vice ordföranden.

Istället valde majoriteten att låta BUN utse en ersättare till tillförordnad ordförande. Här gjorde man tre fel. Tillförordnad ordförande finns för det första inte som begrepp. För det andra kan en ersättare i BUN aldrig ens komma på fråga att väljas som ordförande. Slutligen ska beslut om att utse ordförande tas i kommunfullmäktige (KF).

Vid det senaste KF (27/2) lämnade Strängnäspartiet och Kristdemokraterna (KD) in en interpellation, där vi önskar få svar på hur majoriteten ser på sitt agerande. Vid samma KF valdes den ersättare i BUN, som utsågs till tillförordnad ordförande av majoriteten, till ledamot. Detta gjordes uppenbarligen utifrån vår kritik att kommunallagen inte ger utrymme för en ersättare att komma i fråga.

Vid tisdagens (28/2) sammanträde i BUN bad vi majoriteten att låta 1:e vice ordföranden leda sammanträdet. När så inte skedde valde vi att inte närvara vid sammanträdet utifrån två skäl. Första skälet var att 1:e vice ordföranden var närvarande och därmed ska leda sammanträdet. Det andra skälet var att beslutet från KF dagen innan inte hunnit vinna laga kraft, vilket innebar att ersättaren inte hunnit bli ledamot.

Kommunens jurister hävdar att BUN:s reglemente, KS 2016:380–003, ger möjlighet att agera som majoriteten nu gjort. Vi kan inte se att de nedan redovisade utdragen från reglementet ger denna möjlighet. Så länge vi har ett presidie med en 1:e vice ordförande så agerar den ordförande. Det är först när 1:e vice ordföranden tillhör en annan majoritetet som möjligheten öppnas för att en övrig ledamot från majoriteten kan utses till ordförande, för att leda ett enskilt sammanträde. I detta fall tillhör 1:e vice ordföranden majoriteten.

§ 12

Det åligger nämndens ordförande att….. Vid förfall för ordföranden åligger motsvarande uppgifter vice ordföranden.

§ 14

Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid, till exempel på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.

Majoriteten har fortfarande inte låtit KF utse en ordinarie ordförande i BUN. Varför gör man det på detta sätt?

Håkan Bertilsson

Strängnäspartiet

2:e vice ordförande i BUN

Ledamot i kommunstyrelsen

Ersättare i kommunfullmäktige

 

Artikel från Strengnäs Tidning den 28 februari 2017.

 

Efter Strängnäspartiets motion: Pagoderna har fått nya hem

Vår motion om att ta bort pagoderna från Gyllenhjelmstorget i Strängnäs och placera dem på äldreboenden alternativt förskolor har nu verkställts. Pagoderna står nu på Mariagården och Kristinagården i Strängnäs samt Riagården i Åker. Vi hoppas att de kommer till nytta för de boende på det vis som de själva finner lämpligt.

Pagod utanför Kristinagården.

 

Vi är djupt oroade över kaoset i BUN

Vi i Strängnäspartiet är djupt oroade över det kaos som råder i barn- och utbildningsnämnden, både internt i (M) och i samarbetet mellan de två partierna (M) och (S).

Barn- och utbildningsnämnden är den absolut största nämnden i Strängnäs kommun. Den hanterar en budget på över 800 miljoner kronor och framför allt våra barns möjligheter och förutsättningar till en bra skolgång.

Problem som en misstänkt bidragsfuskande ordförande och maktkamper, både interna och externa, har ingen plats i lokalpolitiken. Det tar bort fokus från arbetet att skapa en bättre skola i Strängnäs kommun. Det gynnar inte medborgarna. Det är ovärdigt.

Moderater hoppar av sina uppdrag i protest (artikel i Strengnäs Tidning den 31 januari 2017).

 

Moderaterna och Socialdemokraterna sänker elevpengen!

Insändare publicerad i Strengnäs Tidning den 12 december 2016.

 

Skolorna i Strängnäs kommun rasar i flera nationella utvärderingar. Våra kommunala skolor föll från plats 174 till 266 i redovisningen från Sveriges kommuner och landsting.

Fyra av tio elever går ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet. Situationen är oacceptabel! Akuta insatser är nödvändiga för att våra elever ska kunna nå kunskapsmålen.

 

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) arbetar nu med att ta fram ett ambitiöst skolutvecklingsprojekt och vi i Kristdemokraterna och Strängnäspartiet ser fram emot att arbeta tillsammans med majoriteten för genom detta projekt långsiktigt stärka skolan.

Problemet är att majoriteten (M och S) nu har beslutat att sänka elevpengen.

Kristdemokraterna och Strängnäspartiet föreslog istället att BUN skulle höja elevpengen. Denna investering gör att vi kan höja lärarlönerna, stärka elevhälsan och satsa på tidiga insatser.

18 miljoner kronor kostar vår förstärkning av elevpengen. BUN:s totala budget är cirka 811 miljoner kronor. Vi anser att våra barn och deras framtid är väl värda denna budgetökning.

Nu måste majoriteten ta sitt ansvar och ökar elevpengen. Annars riskerar de att hela skolutvecklingsplanen havererar redan innan den ens är sjösatt.

Håkan Bertilsson

Strängnäspartiet

Pia Steensland

Kristdemokraterna

 
  • «
  •  Start 
  •  Föregående 
  •  1 
  •  2 
  •  3 
  •  4 
  •  5 
  •  6 
  •  7 
  •  Nästa 
  •  Slut 
  • »


JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL