Interpellation:
Har Strängnäs kommun någon praktisk uppföljning av hur arbetet mot mobbning fungerar?
Ställd till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kenneth Larsson (M)
Kommunfullmäktige 13 februari 2023
Motivering: Skälet till frågan är att Strängnäspartiet kontaktats av två olika familjer, vars barn går i kommunala grundskolor och de upplever att från skolan eller skolförvaltningen finns varken stöd eller hjälp att få.
I skolan råder förbud mot alla former av kränkningar, trakasserier och diskriminering. Att våra kommunala skolor har en plan mot kränkande behandling har Kenneth Larsson (M), Ordförande barn- och utbildningsnämnden, tidigare beskrivit för fullmäktige.
Fråga:
- Hur ser den praktiska uppföljningen ut av hur arbetet fungerar?
Lars Larsson
Oppositionsråd
Ledamot Kommunfullmäktige
Strängnäspartiet
SVAR:
Jag förutsätter att interpellanten läst den övergripande rutinen ”Rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling & diskriminering”. I den framgår tydligt hur uppföljning avses gå till. I praktiken har vi en person/utredare (central administratör) på utbildningskontoret som har ansvaret att övervaka att anmälda ärenden utreds och följs upp på ett korrekt sätt. Mycket av uppföljningen utgår från ett av, som det bedöms i organisationen, bättre verktyg vi förfogar över kallat DF-respons (omnämnt i rutinen). Strukturen för anmälan i detta system och att rektorn får ärenden till sig först är i enlighet med skollagens krav. Det är alltid rektorn som måste fatta beslut om utredning och genom förfarandet försäkrar vi oss om att detta görs. Utredningsdelen i verktyget säkerställer att alla krav som både skollagen och Skolinspektionen ställer på en utredning finns med. De som har tillgång till systemet är centralt placerad administratör. Sedan har alla rektorer tillgång då de leder arbetet på enheterna. Under rektorerna finns en eller maximalt två ansvariga utredare som har ett ansvar för den övergripande utrednings- och åtgärdsdelen på enheterna. Det är också de ansvariga utredarna som ska ha en övergripande uppfattning om läget för att kunna åtgärda exempelvis mobbning.
Till sist har vi de biträdande utredarna. Det är oftast dessa som utreder själva ärendet under ledning av de ansvariga utredarna. De biträdande utredarna kan vara ett större antal på varje skola, men de har enbart tillgång till de ärenden som rektorn lägger till dem i.
I händelse av att en i personalen anmäls för kränkande behandling av en elev får ärendet en sekretessmarkering redan från början. Då är det rektorns ansvar att utreda ärendet. Personal ska inte utreda personal. Ibland blir central utredare inblandad i dessa ärenden om rektorn bedömer att det finns risk för jäv eller att rektorn själv av annan anledning inte anser det lämpligt att utreda helt själv. Beslut i ärenden och bedömningen är alltid rektorns. Det är rektorn som är chef på skolan och eventuella åtgärder mot den enskilde arbetaren är rektorns ansvar.
Vad gäller den konkreta övergripande uppföljningen av området sker detta i en årlig uppföljning på varje enskild skola. Detta som en del av det systematiska kvalitetsarbetet som redovisas årligen till nämnden som en del i SKA årshjulet. Just denna återrapportering ingår i avsnittet NVI – normer, värden, inflytande.
NVI uppföljningar har precis nu i början av året genomförts i skolorna och rapporteras till nämnden för godkännande alternativt krav på vidare återkoppling i samband med delårsrapport 1. Nämnden har också vidtagit åtgärden att via verksamhetsplanens internkontrollplan (2022) försäkra sig om att rutinens andemening följs.
I årsrapport 2022 fick nämnden denna återkoppling:
”De stickprov som genomförts visar att utredning av kränkande behandling och diskriminering påbörjas skyndsamt, följs upp och avslutas inom rimlig tid. Den ansvarige utredaren bekräftar att rutinen för anmälan och utredning nu blivit en del av det vardagliga arbetet på skolorna, att personalen har kunskap om hur arbetet ska genomföras och att ärenden tas omhand inom rimlig tid. Det ärende som hanterades av Barn- och elevombudet lades ner efter att Strängnäs kommun inkommit med vad som gjorts i ärendet, vilket betyder att Barn- och elevombudet anser att de insatser som skolan gjort är tillräckliga i styrdokumentens
mening.”
Som vårdnadshavare kan man alltid vända sig till huvudmannen genom klagomålshanteringen (framgår tydligt på kommunens hemsida hur detta går till). Vid sådan anmälan följer central utredare upp skolans arbete och granskar det. Dock sker den absoluta majoriteten av all uppföljning på skolorna. Tilläggas kan att vår centrale administratör löpande genomför utbildningar i hur man utreder trakasserier och kränkande behandling. Skolvis genomförs utbildningsinsatser med personal och ledning där genomgång sker av bl.a. följande punkter:
- Den juridiska bakgrunden
- Varför vi utreder
- Våra skyldigheter som skola och vårt ansvar
- Hur man genomför en anmälan om kränkande behandling (Vad man
behöver veta och vad som ska anmälas) - Hur man genomför själva utredningen om kränkande behandling
(Inhämtande av information, bedömning, åtgärder och uppföljning) - Därefter förs en diskussion om vad som är kränkande behandling. De fyra
typerna: Trakasserier, Diskriminering, Sexuella Trakasserier, Kränkande
behandling
Till sist:
Det stora problemet vi har att jobba med är att mobbning ofta är svårt att upptäcka om inte elever eller deras vårdnadshavare själva vänder sig till skolan.
Vi har alla ett ansvar att vara observanta och beredda att ingripa/anmäla när vi ser/misstänker mobbning, i skolan likaväl som i samhället i stort.
Kenneth Larsson (M)
Ordförande barn- och utbildningsnämnden