Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i slutet av november la vår ledamot Håkan Bertilsson fram ett eget förslag till verksamhetsplan för nämnden under åren 2021-2023. Syftet är att skapa tydligare mål för nämndens verksamhet, för att på så sätt lyfta skolresultaten i Strängnäs kommun. Förslaget avslogs dock av majoriteten (M+S). Här är Håkans anförande samt förslaget i sin helhet.
Varför lämnar Strängnäspartiet en egen verksamhetsplan? Vi är alla oroliga och frågande inför de kommunala grundskolornas svaga eller dåliga resultat. Vad är det som är så svårt?
Jag har här gått tillbaka till min erfarenhet inom skolans arbete och jag är inte ensam. Här sitter en skolkompetens utöver det vanliga. Skolledare, rektorer och lärare. Majoritetens laguppställning är avundsvärd vad gäller kunskap och kompetens.
Trots det så lyfter inte skolresultaten.
Strängnäspartiets VP innehåller två områden:
– skolans resursfördelning
– styrning och ledning genom mätbara mål
När jag byggde upp Kämpe, enheten för autistiska elever, i Bålsta var grunden det grundbelopp varje elev fick. Vi ingick i antagningen för Stockholms län och alla hade järnkoll på allas storlek på grundbeloppet. Jag insåg från början att dessa elever inte klarar sig på grundbeloppet, utan tog beslutet att inom ram ge elever med diagnos ett lika stort tilläggsbelopp som grundbeloppet var på. Det påverkade inte andra skolor, men gav dessa elever dubbla resurser. Resultatet lät inte vänta på sig och nu ställde sig socialchefen upp och berättade inför hela politiken att Kämpe sparade tio miljoner kronor årligen i socialnämndens budget.
Om vi här hade modet att skicka in ett tilläggsbelopp motsvarande grundbeloppet till elever med bristande språkkunskaper i svenska, så att de kunde få studiehandledning på modersmålet, skulle vi kunna få samma resultat. Vi vet att studiehandledning på modersmålet ger resultat och vi vet att dessa elever finns på de kommunala grundskolorna.
Jag har lärt mig att respektera offentliga bidrag på lika villkor, men jag har också lärt mig tillvägagångssätt som hjälper elever som behöver extra resurser genom att använda tilläggsbeloppet.
Rätt använt tilläggsbelopp motverkar också segregation. Varför väljer medelklassens föräldrar friskolor? Jo, för att de tror deras barn får en bättre utbildning samt håller ihop barnens kompisar i samma skola.
Är det så? Ja, i alla fall om man ska utgå från resultaten. Behöver det vara så? Inte alls. Använd tilläggsbeloppet i de skolor som redovisar svaga resultat. Det kommer ge bättre kunskapsresultat utan att riskera konkurser hos friskolorna eller utarma det egna elevantalet ytterligare till friskolorna. Tror vi då att dessa förbättrade resultat kommer göra så att fler väljer kommunala grundskolor?
Det står majoriteten fritt att använda hur stora resurser som helst genom tilläggsbeloppet och den kommunala grundskolan behöver dopas, och det kraftigt, om vi ska uppnå skola 2023.
Jag säger som Henrik Lundqvist i reklamen: Lita på mig, jag har gjort det här så många gånger. Först grundbelopp, sedan tilläggsbelopp!
Utöver användandet av tilläggsbelopp finns det ytterligare en väg att gå för att utjämna segregationen. I Tyresö var jag ansvarig för skolvalet. En besvärlig historia för mig och förvaltningen. Inte gällande valet till de kommunala skolorna. Där gjorde den relativa närhetsprincipen tillsammans med syskonförtur att allt löpte på smidigt. Nej, det var friskolornas kösystem som ställde till det. Föräldrar anmälde sina barn till flera friskolor och innan de hade betat av sin kö och givit besked hade skolan redan börjat. Det här skapade stora svårigheter när ratade elever skulle in i kommunala klasser, där positioneringen redan hade börjat. Som lärare får man börja om inför varje ny elev som kommer.
Nej, bestäm att alla elever välja skola samtidigt utifrån kommunens regler under genomförande av kontoret. Det motverkar också till viss mån segregation.
När jag arbetade på Igelstavikens gymnasium i Södertälje hade vi ett intern tydligt mål. Alla elever ska lämna skolan med alla betyg minst godkända. Själv ansvarade jag för det individuella programmet (IV). Politiken hade bestämt att varje kommunalt gymnasium skulle ta emot cirka tio procent IV-elever på det totala antalet elever. Vi var cirka 500 elever, så cirka 50 elever kom till mig.
Arbetslaget bestämde sig för att acceptera skolans mål om godkända betyg och vårt mål blev att få eleverna godkända för ett nationellt program. Vi satsade på svenska och matematik. Dessa två ämnen gick igenom alla grundskolans kurser om det så gällde hemkunskap eller bild och form.
Vi fick eleverna godkända i matematikens nationella prov och därmed spreds ett rykte om skolans kvalitet. Detta tillsammans med de nationella programmens resultat. Skolan gick från att väljas sist till att bli den sjätte mest valda kommunala gymnasieskolan i Stockholms län.
Man måste som elev och personal inom skolan veta vart vi ska. I Tyresö hade nämnden som mål att grundskolan skulle vara bland de femtio bästa i Sverige. Alla visste det och alla visste vad som krävdes för att komma dit och inte minst stanna där.
Jag har lagt ett förslag på tre mål som är tydliga, tidsatta, mätbara, utmanande. De saknar den sista pusselbiten – realistiska. Men hade vi satt dessa mål för sex år sedan så hade vi nått dem 2023.
Men det är aldrig försent att börja.
Här finns förslaget till VP i sin helhet (pdf).