Debattartikel publicerad i Strengnäs Tidning den 30 december 2017

Den 18 december drev en minoritet i Strängnäs kommunfullmäktige igenom en återremiss av beslutet om landsbygdsskolornas framtid. Vi som stödjer majoritetens förslag anser att den övriga oppositionens agerande är beklagligt och mer verkar baserat på känslor än brist på fakta.

Bakgrunden till utredningen om Strängnäs skolstruktur är att kommunens skolor brottas med stora problem. Resultaten är dåliga och Strängnäs tillhör botten när landets kommunala skolor jämförs. En anledning till detta är att de pengar som går till skolan inte används på ett effektivt sätt. Den nuvarande skollagen förutsätter att de skolor som kommunen ansvarar för genererar så mycket intäkter från elevpengen att de klarar sina kostnader i form av lärarlöner, elevhälsa, studiehandledning med mera. I ett sådant system straffas små skolor.

I Strängnäs sprids pengarna nu ut över alla skolor, vilket leder till att det blir för lite till var och en. Det gör också att skolor ställs mot varandra. De större skolorna får betala för de mindre, med resultatet att deras egen verksamhet försämras. Att lägga ner landsbygdsskolorna handlar alltså inte om besparingar, utan om att utnyttja pengarna på ett bättre sätt – eller att få mer skola för pengarna om man så vill. Men det räcker inte med detta. Vi i Strängnäspartiet vill dessutom höja skolpengen och tillföra skolan ytterligare 60 miljoner kronor per år. Här har vi ännu inte lyckats få med oss majoriteten.

Övriga oppositionen har dock valt en annan väg, kanske för att göra skolutredningen till en valfråga. Men de tar då samtidigt på sig ett stort ansvar. Ett uppskjutet beslut betyder ytterligare tid av ovisshet för både elever och föräldrar. Det innebär också problem för de skolledare som vill kunna planera sin verksamhet inför kommande läsår. Folkomröstning har också nämnts. Värt att tänka på då är att kommunala folkomröstningar alltid bara är rådgivande och att det redan finns en demokratiskt vald majoritet som stödjer beslutet att omorganisera skolorna.

Istället vore det klädsamt om övriga oppositionen kunde presentera ett eget förslag på hur vi gör Strängnäs kommunala skolor bättre. Läget är kritiskt, om inget görs nu kan vi stå inför ytterligare tio år med dåliga resultat och bottenplaceringar. För oss i Strängnäspartiet är det helt klart att vi inte kan fortsätta som hittills och att det krävs krafttag om Strängnäs ska bli en av de bästa skolkommunerna. Frågan är hur övriga oppositionen har tänkt sig att vi ska komma dit?

För Strängnäspartiet,
Håkan Bertilsson
Niclas Samuelsson

Hur gör vi den kommunala skolan bättre, oppositionsvänner?