Den gode, den onde och Strängnäs skola

Strengnäs Tidning Debatt 14 april 2023 15:23

En elev står och spejar ut över skolgården. Med blicken följer han den dagliga mörbultningen av en ett år yngre elev. Det har hållit på ett tag nu. Flera minuter. Ett gäng elever i årskurs nio står i en ring och sparkar på samma kille, som de brukar sparka på. Efter ytterligare några minuter pallrar sig en trött lärarinna bort mot buset. “Sluta bråka nu grabbar”.Killarna skingrar sig och lunkar sakta tillbaka mot skolbyggnaden. Efter kommer lärarinnan och den misshandlade eleven. Alla inblandade är fullt medvetna om att samma skådespel kommer sättas upp i morgon igen.Ovanstående är en anekdot som ett flertal utav våra medlemmar kommer ihåg från sin grundskoletid.

Det socialdemokratiska och moderata styret i Strängnäs skryter gärna om hur väl implementerad deras antimobbningsstrategi är. De påstår sig sätta skolan högst upp på dagordningen. ... 

En kriskommitté för Strängnäs kommunala skolor

Strängnäs Tidning | Debatt 19 oktober 2022 21:21

Skoldebatten under valrörelsen var stundom hård. Kanske inte svårt att förstå då resultaten i Strängnäs kommunala skolor fortsätter att falla och då kommunens ansvariga majoritetspolitiker konsekvent tonar ner det. Inför sommaren 2022 klarade endast drygt hälften (53 procent enligt Skolverket) av eleverna i den kommunala grundskolan godkända betyg i nian.Under den innevarande mandatperioden bidrog majoritetens beslut att sammanlagt 260 elever inte blev behöriga till gymnasieutbildning efter nian.

Även om ansvariga politiker erkänner att det finns ”mindre” problem, så skyller de ofta på friskolorna och det nuvarande kösystemet. Kösystemet innebär att alla friskolorna från terminsstart har fyllt sina klasser. Det medför att elever som kommer inflyttande till kommunen under läsåret eller är nyanlända hamnar i kommunens skolor.

Strängnäs har bra friskolor som varken badar i pengar eller delar ut vinster. Andra kommuner, i samma situation som oss med en stor andel friskolor, har inte på långa vägar samma låga resultat i sina kommunala grundskolor. Eftersom de kommunala skolorna har en annorlunda elevsituation behövs mer resurser till dem. En stor orsak till att elever inte klarar skolan är föräldrars utbildningsbakgrund. Robert Putnam har i sin bok ”Our kids” visat på hur samhällen dras isär när eleverna ”ärver” studieförmåga av sina föräldrar. Skollagen tydliggör skolans kompensatoriska uppdrag. Tanken med vår nuvarande grundskola är att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund, ge dem en stark bildningsresa som väg in i vuxenlivet, till gagn för dem själv och samhället. ... 

Sorgligt lågvattenmärke från Strängnäsmoderaterna

Strängnäs Tidning – Insändare 18 juli 2022 07:05

Svar på debattartikeln ”Andras antagningsregler påverkar de kommunala skolorna” den 7/7.

Moderaterna (M) och Socialdemokraterna (S) i Strängnäs vill inte ha en seriös diskussion om skolan (M:s debattartikel 7/7). Kanske för att skolkrisen i Strängnäs inte är ny. Stora problem fanns redan i slutet av 1990-talet, innan vi hade några friskolor. Det gjorde att flera föräldrar- och lärargrupper startade friskolor. Dagens kris inleds 2011, när S tillsammans med C, F och MP styrde kommunen. Efter valet 2014, då M och S tog över, blev det än värre. (Se Kolada: elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, Strängnäs, 1998-2021.)Efter åtta år med M och S styre är kommunala skolor unikt svaga. M och S skulle kunna räcka ut en hand och be om hjälp. Varför inte tillsätta en krisgrupp med alla politiska partier? Istället bemöts oro och kritik över en allvarlig situation med raljerande utfall och bortförklaringar. ... 

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

Strängnäs Tidning – Debatt 10 juli 2022 20:35

Allt fler unga mår sämre och känner sig vilsna i livet. Ett fungerande samarbete mellan skola, socialtjänst., polis, ungdomsmottagning, BUP, BC-ung, Team Ungdom osv. är av största vikt.Så här beskrivs problematiken i Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2021-2023: ”Folkhälsomyndigheten anger exempelvis införandet av betyget ’icke godkänt’, höjda behörighetskrav till gymnasieskolan, och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför som troliga orsaker till försämringen.Psykisk ohälsa kan leda till problematisk skolfrånvaro, men frånvaro kan också leda till psykiska besvär. …. Det rör sig sällan om enkla samband mellan orsak och verkan vid skolfrånvaro. Orsakerna till frånvaro beskrivs därför som en ”komplex väv” av olika faktorer. Att uppmärksamma frånvaro och agera för att öka närvaron är därför avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv för barn och elever.”

Några faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga, både i familjen och utanför, är att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet. Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. ... 

Tydlig politisk viljeriktning saknas i Strängnäs

Strängnäs Tidning – Replik på Vänsterpartiet i Strängnäs svar den 1 juli.

Vänsterpartiet i Strängnäs med David Aronsson i spetsen vill inte att politiken i Strängnäs skall ha mätbara mål. Så har vi haft det i åtta år, och hur har det gått? Jo. När den politiska viljan inte är tydlig, hamnar en så stor organisation som en kommun på ett sluttande plan. Det är vad vi ser. Skolkrisen är en konsekvens av otydlighet.Positiv förändring i en kommun utgår normalt från en tydlig politisk viljeinriktning. Den måste ut i organisationen och stämmas av kontinuerligt. Är man inte bra på något skall det upp på bordet och åtgärdas, inte sopas under mattan, som så länge skett i vår kommun. Självkritik är en dygd, också i en kommunal organisation. Mätbara mål borde vara en självklarhet, det tror jag de flesta skriver under på.

Strängnäspartiets politiska vilja grundar sig på kunskap, på beprövade erfarenheter och på en politisk vilja att få mer gjort för skattepengarna. Varför vill vi till exempel bevara valfriheten i omsorgen? ... 

Strängnäs ledning har låtit skolkrisen bita sig fast

Strängnäs Tidning – Debatt 28 juni 2022 19:19

Krisen i Strängnäs kommunala grundskolor fortsätter. Elevernas resultat har sjunkit kraftigt år från år. Men ingen reaktion från ansvariga politiker. Vad handfallenheten kommer av hos styrande moderater och socialdemokrater är svårt att förstå. För ytterst handlar krisen om bristande respekt för eleverna i kommunala skolor och deras föräldrar. Kom­mun­ens politiker har tagit på sig att företräda dem, men politikens passiviteten sviker dem. Även om politikerna är vänliga människor, är det de och ingen annan som tillåter att krisen biter sig fast.En enig politikerkår beslutade 2016 att starta det nu havererade skolutvecklings­program­met 2023. Och nu måste vi åter i skolavslutningstider läsa att ingen förbättring skymtar. Politikerna bär ett tungt ansvar i dessa dagar.

Redan hösten 2019 slog tankesmedjan SER larm i flera debattartiklar. Det var uppenbart att skolutvecklings­programmet hade allvarliga brister. Det ”saknar mål, kontrollpunkter, eller en beskrivning av hur förändringen ska göras. Vi undrar uppriktigt hur det ska kunna göra skillnad. Det består av punkter om hur man vill att skolan ska vara. Men inget om hur man ska komma dit.” Det är mer ett idéprogram och alla som arbetat med verksamhets­utveckling vet att önskelistor inte är tillräckliga när en verksamhet, med många inblandade, ska ges kraft och möjligheter att utvecklas. ...