Sorgligt lågvattenmärke från Strängnäsmoderaterna

Strängnäs Tidning – Insändare 18 juli 2022 07:05

Svar på debattartikeln ”Andras antagningsregler påverkar de kommunala skolorna” den 7/7.

Moderaterna (M) och Socialdemokraterna (S) i Strängnäs vill inte ha en seriös diskussion om skolan (M:s debattartikel 7/7). Kanske för att skolkrisen i Strängnäs inte är ny. Stora problem fanns redan i slutet av 1990-talet, innan vi hade några friskolor. Det gjorde att flera föräldrar- och lärargrupper startade friskolor. Dagens kris inleds 2011, när S tillsammans med C, F och MP styrde kommunen. Efter valet 2014, då M och S tog över, blev det än värre. (Se Kolada: elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, Strängnäs, 1998-2021.)Efter åtta år med M och S styre är kommunala skolor unikt svaga. M och S skulle kunna räcka ut en hand och be om hjälp. Varför inte tillsätta en krisgrupp med alla politiska partier? Istället bemöts oro och kritik över en allvarlig situation med raljerande utfall och bortförklaringar. ... 

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

Strängnäs Tidning – Debatt 10 juli 2022 20:35

Allt fler unga mår sämre och känner sig vilsna i livet. Ett fungerande samarbete mellan skola, socialtjänst., polis, ungdomsmottagning, BUP, BC-ung, Team Ungdom osv. är av största vikt.Så här beskrivs problematiken i Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2021-2023: ”Folkhälsomyndigheten anger exempelvis införandet av betyget ’icke godkänt’, höjda behörighetskrav till gymnasieskolan, och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför som troliga orsaker till försämringen.Psykisk ohälsa kan leda till problematisk skolfrånvaro, men frånvaro kan också leda till psykiska besvär. …. Det rör sig sällan om enkla samband mellan orsak och verkan vid skolfrånvaro. Orsakerna till frånvaro beskrivs därför som en ”komplex väv” av olika faktorer. Att uppmärksamma frånvaro och agera för att öka närvaron är därför avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv för barn och elever.”

Några faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga, både i familjen och utanför, är att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet. Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. ... 

Tydlig politisk viljeriktning saknas i Strängnäs

Strängnäs Tidning – Replik på Vänsterpartiet i Strängnäs svar den 1 juli.

Vänsterpartiet i Strängnäs med David Aronsson i spetsen vill inte att politiken i Strängnäs skall ha mätbara mål. Så har vi haft det i åtta år, och hur har det gått? Jo. När den politiska viljan inte är tydlig, hamnar en så stor organisation som en kommun på ett sluttande plan. Det är vad vi ser. Skolkrisen är en konsekvens av otydlighet.Positiv förändring i en kommun utgår normalt från en tydlig politisk viljeinriktning. Den måste ut i organisationen och stämmas av kontinuerligt. Är man inte bra på något skall det upp på bordet och åtgärdas, inte sopas under mattan, som så länge skett i vår kommun. Självkritik är en dygd, också i en kommunal organisation. Mätbara mål borde vara en självklarhet, det tror jag de flesta skriver under på.

Strängnäspartiets politiska vilja grundar sig på kunskap, på beprövade erfarenheter och på en politisk vilja att få mer gjort för skattepengarna. Varför vill vi till exempel bevara valfriheten i omsorgen? ... 

Strängnäs ledning har låtit skolkrisen bita sig fast

Strängnäs Tidning – Debatt 28 juni 2022 19:19

Krisen i Strängnäs kommunala grundskolor fortsätter. Elevernas resultat har sjunkit kraftigt år från år. Men ingen reaktion från ansvariga politiker. Vad handfallenheten kommer av hos styrande moderater och socialdemokrater är svårt att förstå. För ytterst handlar krisen om bristande respekt för eleverna i kommunala skolor och deras föräldrar. Kom­mun­ens politiker har tagit på sig att företräda dem, men politikens passiviteten sviker dem. Även om politikerna är vänliga människor, är det de och ingen annan som tillåter att krisen biter sig fast.En enig politikerkår beslutade 2016 att starta det nu havererade skolutvecklings­program­met 2023. Och nu måste vi åter i skolavslutningstider läsa att ingen förbättring skymtar. Politikerna bär ett tungt ansvar i dessa dagar.

Redan hösten 2019 slog tankesmedjan SER larm i flera debattartiklar. Det var uppenbart att skolutvecklings­programmet hade allvarliga brister. Det ”saknar mål, kontrollpunkter, eller en beskrivning av hur förändringen ska göras. Vi undrar uppriktigt hur det ska kunna göra skillnad. Det består av punkter om hur man vill att skolan ska vara. Men inget om hur man ska komma dit.” Det är mer ett idéprogram och alla som arbetat med verksamhets­utveckling vet att önskelistor inte är tillräckliga när en verksamhet, med många inblandade, ska ges kraft och möjligheter att utvecklas. ...