En kriskommitté för Strängnäs kommunala skolor

Strängnäs Tidning | Debatt 19 oktober 2022 21:21

Skoldebatten under valrörelsen var stundom hård. Kanske inte svårt att förstå då resultaten i Strängnäs kommunala skolor fortsätter att falla och då kommunens ansvariga majoritetspolitiker konsekvent tonar ner det. Inför sommaren 2022 klarade endast drygt hälften (53 procent enligt Skolverket) av eleverna i den kommunala grundskolan godkända betyg i nian.Under den innevarande mandatperioden bidrog majoritetens beslut att sammanlagt 260 elever inte blev behöriga till gymnasieutbildning efter nian.

Även om ansvariga politiker erkänner att det finns ”mindre” problem, så skyller de ofta på friskolorna och det nuvarande kösystemet. Kösystemet innebär att alla friskolorna från terminsstart har fyllt sina klasser. Det medför att elever som kommer inflyttande till kommunen under läsåret eller är nyanlända hamnar i kommunens skolor.

Strängnäs har bra friskolor som varken badar i pengar eller delar ut vinster. Andra kommuner, i samma situation som oss med en stor andel friskolor, har inte på långa vägar samma låga resultat i sina kommunala grundskolor. Eftersom de kommunala skolorna har en annorlunda elevsituation behövs mer resurser till dem. En stor orsak till att elever inte klarar skolan är föräldrars utbildningsbakgrund. Robert Putnam har i sin bok ”Our kids” visat på hur samhällen dras isär när eleverna ”ärver” studieförmåga av sina föräldrar. Skollagen tydliggör skolans kompensatoriska uppdrag. Tanken med vår nuvarande grundskola är att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund, ge dem en stark bildningsresa som väg in i vuxenlivet, till gagn för dem själv och samhället. ... 

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

DEBATT: Ser vi skolan som den är – eller bara det vi vill se?

Strängnäs Tidning – Debatt 10 juli 2022 20:35

Allt fler unga mår sämre och känner sig vilsna i livet. Ett fungerande samarbete mellan skola, socialtjänst., polis, ungdomsmottagning, BUP, BC-ung, Team Ungdom osv. är av största vikt.Så här beskrivs problematiken i Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2021-2023: ”Folkhälsomyndigheten anger exempelvis införandet av betyget ’icke godkänt’, höjda behörighetskrav till gymnasieskolan, och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför som troliga orsaker till försämringen.Psykisk ohälsa kan leda till problematisk skolfrånvaro, men frånvaro kan också leda till psykiska besvär. …. Det rör sig sällan om enkla samband mellan orsak och verkan vid skolfrånvaro. Orsakerna till frånvaro beskrivs därför som en ”komplex väv” av olika faktorer. Att uppmärksamma frånvaro och agera för att öka närvaron är därför avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv för barn och elever.”

Några faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga, både i familjen och utanför, är att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet. Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. ... 

Strängnäs ledning har låtit skolkrisen bita sig fast

Strängnäs Tidning – Debatt 28 juni 2022 19:19

Krisen i Strängnäs kommunala grundskolor fortsätter. Elevernas resultat har sjunkit kraftigt år från år. Men ingen reaktion från ansvariga politiker. Vad handfallenheten kommer av hos styrande moderater och socialdemokrater är svårt att förstå. För ytterst handlar krisen om bristande respekt för eleverna i kommunala skolor och deras föräldrar. Kom­mun­ens politiker har tagit på sig att företräda dem, men politikens passiviteten sviker dem. Även om politikerna är vänliga människor, är det de och ingen annan som tillåter att krisen biter sig fast.En enig politikerkår beslutade 2016 att starta det nu havererade skolutvecklings­program­met 2023. Och nu måste vi åter i skolavslutningstider läsa att ingen förbättring skymtar. Politikerna bär ett tungt ansvar i dessa dagar.

Redan hösten 2019 slog tankesmedjan SER larm i flera debattartiklar. Det var uppenbart att skolutvecklings­programmet hade allvarliga brister. Det ”saknar mål, kontrollpunkter, eller en beskrivning av hur förändringen ska göras. Vi undrar uppriktigt hur det ska kunna göra skillnad. Det består av punkter om hur man vill att skolan ska vara. Men inget om hur man ska komma dit.” Det är mer ett idéprogram och alla som arbetat med verksamhets­utveckling vet att önskelistor inte är tillräckliga när en verksamhet, med många inblandade, ska ges kraft och möjligheter att utvecklas. ...