Strengnäs Tidning 21 april 2023 20:20
Strängnäs kommun är den kommun i länet som lägger minst antal kronor per elev i grundskolan. Samtidigt har behörigheten till gymnasiet sjunkit med tio procent sedan 2013.
2021 lade Strängnäs kommun 107 515 kronor per elev per år i grundskolan enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Det är lägst i Sörmland och betydligt lägre än både länssnittet, 120 292 kronor och rikssnittet, 122 741 kronor.Strängnäs kommunala skolor har, vilket tidningen har rapporterat många gånger om, problem med låg måluppfyllelse. Om man tittar på andelen elever med gymnasiebehörighet har den sjunkit med tio procent under knappt tio år. Läsåret 2012/2013 var andelen elever i Strängnäs kommun behöriga till yrkesprogram 91,5 procent enligt Skolverket. Läsåret 2021/2022 hade andelen sjunkit till 81,9 procent (utan de fristående skolorna inräknade 72,2 procent).
– Vi tycker att kommunen behöver satsa fler kronor per elev i grundskolan. Vi behöver helt klart en omstart av vår kommunala skola. Kanske behöver vi ett tvålärarsystem, där man har två lärare i varje klass. Men det är skolan som ska svara på vilken typ av resurser de behöver, säger oppositionsrådet Lars Larsson, Strängnäspartiet.
Han fortsätter:
– I nästa års budget kommer vi att föreslå mer pengar till skolan. Vi tror som alltid att om man ska utveckla något så måste man sätta till resurser, säger Lars Larsson.
Kenneth Larsson (M), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Varför läggs det så få kronor per elev jämfört med Sörmlands- och rikssnittet.
– Det beror på att vi har en tydlig uppdelning på kommunala skolor och friskolor. 92 procent av satsningarna med socioekonomisk grund ligger på kommunala skolor. Räknar man med dem blir det 127 000 kronor per elev i den kommunala skolan. Där ligger vi 5 000 kronor per elev över rikssnittet och precis mitt i gruppen av sörmländska kommuner.
Han fortsätter:
– Dessutom syns inte de pengar vi satsar på horisontella medel där skola, socialkontor och kulturkontor samarbetar inom områden som till exempel läsförståelse och frånvarominskning. Där satsar vi 20 miljoner kronor årligen sen ett par år tillbaka och fortsätter med det.
Kan inte fler kommuner ha satsningar som inte syns i SKR:s sammanställning över kronor per elev?
– Det finns säkert andra kommuner som kan redovisa den typen av satsningar men vad jag har hört, när jag pratat med andra kommuner, så tror jag inte att de är många.
När det pratas om skolresultat hänvisar den politiska majoriteten ofta till att det finns en uppdelning där många elever från socioekonomiskt starka hem går på friskolor. Det är 43 procent av samtliga grundskoleelever som går i friskolor (siffran är högre på högstadiet). Men om man jämför Strängnäs invånare med rikssnittet är Strängnäs kommun en välmående kommun. I Strängnäs kommun finns inga bostadsområden med stora socioekonomiska utmaningar, enligt Boverkets segregationsbarometer.
Strängnäs invånare har högre medianinkomst, lägre arbetslöshet och högre skatteintäkter per invånare än rikssnittet. När det gäller andel högutbildade och kommunens skatteintäkter är kommunens värden höga och trenden under de senaste fem åren stigande (alla uppgifter enligt Ekonomifakta).
Varför är skolresultaten då låga?
– Skolresultaten kunde definitivt vara bättre utifrån de faktorer som nämns ovan. Däremot håller jag inte med om att resultaten är så dåliga som det ofta hävdas i debatten. Problemet är mätmetodiken som bygger på en procentuell andel av en elevpopulation och här har vi inte tillgång till hela elevunderlaget, eftersom hälften av eleverna på högstadiet går i fristående skola.
Men om man tittar på socioekonomiskt index som skolan får av Skolverket är det bara fyra av de sju kommunala skolorna som har sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet. En av dessa skolor, Åkerskolan, har enligt Skolverket bara några procent sämre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet. Tre kommunala skolor, Stallarholmsskolan, Mariefreds skola och Finningeskolan, har betydligt bättre socioekonomiska förutsättningar än rikssnittet.
– Vi ligger inte på någon unik nivå. Knappt 30 procent av våra elever kommer från utlandet, men man ska komma ihåg att de alla går till den kommunala skolan.
När syns skillnad i skolresultaten?
– I juni rapporterar vi betygen för läsåret 2022–2023. Där hyser jag stor tillförsikt att vi ska se en resultatuppgång.
Ses tendensen på höstbetygen?
– Ja, det gör vi även om det är en prognos över hur det kommer att se ut i vår. Men allting tyder på att resultaten kommer att förbättras märkbart 2023 jämfört med 2022.