Ditt lokala parti
Strängnäs Tidning |Strängnäs 30 oktober 2022 20:14
Strängnäspartiet vill se en satsning på ett ungdomens hus. ”Vi vill ge bra möjligheter för de unga”, säger Marie Ericsson Drotte, från partiet.
– Främst till högstadie- och gymnasieåldern när unga är mest ute på stan utan något vettigt att göra. Där vill vi med ett ungdomens hus erbjuda möjligheter till gemenskap och aktiviteter. Vi är öppna för placering på flera platser i kommunen men ser det som en fördel om läget är centralt. ...
Skoldebatten under valrörelsen var stundom hård. Kanske inte svårt att förstå då resultaten i Strängnäs kommunala skolor fortsätter att falla och då kommunens ansvariga majoritetspolitiker konsekvent tonar ner det. Inför sommaren 2022 klarade endast drygt hälften (53 procent enligt Skolverket) av eleverna i den kommunala grundskolan godkända betyg i nian.Under den innevarande mandatperioden bidrog majoritetens beslut att sammanlagt 260 elever inte blev behöriga till gymnasieutbildning efter nian.
Även om ansvariga politiker erkänner att det finns ”mindre” problem, så skyller de ofta på friskolorna och det nuvarande kösystemet. Kösystemet innebär att alla friskolorna från terminsstart har fyllt sina klasser. Det medför att elever som kommer inflyttande till kommunen under läsåret eller är nyanlända hamnar i kommunens skolor.
Strängnäs har bra friskolor som varken badar i pengar eller delar ut vinster. Andra kommuner, i samma situation som oss med en stor andel friskolor, har inte på långa vägar samma låga resultat i sina kommunala grundskolor. Eftersom de kommunala skolorna har en annorlunda elevsituation behövs mer resurser till dem. En stor orsak till att elever inte klarar skolan är föräldrars utbildningsbakgrund. Robert Putnam har i sin bok ”Our kids” visat på hur samhällen dras isär när eleverna ”ärver” studieförmåga av sina föräldrar. Skollagen tydliggör skolans kompensatoriska uppdrag. Tanken med vår nuvarande grundskola är att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund, ge dem en stark bildningsresa som väg in i vuxenlivet, till gagn för dem själv och samhället. ...
Strängnäs Tidning – Debatt 10 juli 2022 20:35
Allt fler unga mår sämre och känner sig vilsna i livet. Ett fungerande samarbete mellan skola, socialtjänst., polis, ungdomsmottagning, BUP, BC-ung, Team Ungdom osv. är av största vikt.Så här beskrivs problematiken i Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2021-2023: ”Folkhälsomyndigheten anger exempelvis införandet av betyget ’icke godkänt’, höjda behörighetskrav till gymnasieskolan, och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför som troliga orsaker till försämringen.Psykisk ohälsa kan leda till problematisk skolfrånvaro, men frånvaro kan också leda till psykiska besvär. …. Det rör sig sällan om enkla samband mellan orsak och verkan vid skolfrånvaro. Orsakerna till frånvaro beskrivs därför som en ”komplex väv” av olika faktorer. Att uppmärksamma frånvaro och agera för att öka närvaron är därför avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv för barn och elever.”
Några faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga, både i familjen och utanför, är att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet. Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. ...
Det behövs inga trollformler för att få en kommun att arbeta i takt med sin samtid. Det handlar om att hålla sig till uppdraget. Vad är det då som gör det hela så svårt? Läs Riv pyramiderna! (1985) av Jan Carlzon och Tomas Lagerström. Kommuner kan faktiskt, precis som moderna företag, ta bort mellanskikt och låta personal närmast medborgarna få betydligt större inflytande, medan politiken står för visionerna.
Strängnäs kommun har problem med hieratiskt tänkande och stela arbetsformer, som kringskär medarbetarnas initiativ och engagemang. Ta till exempel kommunens grundskolor; hur kan personal, som alla jobbar hårt och vill väl, misslyckas med att ge eleverna tillräcklig kunskap? Om lärarna ”längst ut” fått bestämma mer, hade kommunen sannolikt sluppit dagens skolkris.
De ansvariga säger att krisen beror på att ”de fria skolorna tar alla bra elever”. Men. De kommunala skolorna hade stora problem redan innan vi hade några friskolor. Dessa startades ju just av det skälet. Generellt saknas friskolor där kommunala grundskolor är bra, då drivkrafterna för friskolor där har saknats. När moderater och socialdemokrater tog över makten i Strängnäs kommun 2014, var andelen godkända elever i kommunala grundskolor 5 procent sämre än riket. Deras snart åtta år vid makten blev en katastrof för den kommunala skolan – endast 55 procent av eleverna klarade godkända betyg 2021, jämfört med 74 procent i riket. (Källa: Kolada). ...
Publicerat i Måsen v. 21. 2022 sid 19.
De senaste mandatperioderna har skolresultaten rasat dramatiskt. På i princip alla punkter i KOLADAs* jämförelse över de svenska kommunerna för år 2021 har de kommunala grundskolorna i Strängnäs ”röda” siffror. Enligt Kolada har endast 54,8% av alla elever i åk 9 uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen! Det är en katastrof på många plan.
Målet med skolan bör vara elever som går ut skolan med godkända betyg och gott självförtroende. Det är det absolut viktigaste! ...