Debattartikel publicerad i Strengnäs Tidning den 19 december 2019.
Om man bromsar i uppförsbacken kommer man inte upp. Då måste man gasa på.
När jag läser majoritetens budget fram till 2023 ser jag inget gaspådrag. Då säger min yrkeserfarenhet från skolan att majoriteten äventyrar hela skolprojektet 2023. Skolan i Strängnäs kommun behöver ett rejält gaspådrag för att lyfta vår position som sämst i landet till bäst i landet.
En enig barn- och utbildningsnämnd (BUN) ville under förra mandatperioden få ett värde på vad vår skolverksamhet kostar. Uppdraget gavs till skolchefen som kom tillbaka med uppgiften att skolan (BUN) saknade 90 miljoner kronor för att uppnå den nivå på verksamhet som skollagen kräver. Förslag på en budgetökning motsvarande dessa medel lades i kommunfullmäktige. Likaså lade oppositionen i barn- och utbildningsnämnden förslag om en utökad skolpeng på 60 miljoner kronor. Inget av detta har majoriteten gjort. Man har höjt budgeten men ökningen täcker, i stort, bara upp för fler elever i skolan. Kom ihåg att det inte är budgeten som driver en skolutveckling, det gör skolpengen.
Nu föreslår majoriteten att man tar ekonomiska resurser (skolpeng) från en huvudman (friskolor) för att stärka en annan huvudmans (kommunen) arbete med socioekonomiskt svagare elever. Att satsa resurser på de socioekonomiskt svagare eleverna är lovvärt och nödvändigt men det får inte göras genom att ta pengar från friskoleelevernas lagstadgade skolpeng.
Årets PISA-redovisning pekar tydligt på nödvändigheten att rikta extra resurser till de svagaste eleverna. Hur hanterar man då de socioekonomiskt svaga elever vars behov av stöd är större än skolpengen? Eftersom skolpengen är ”helig” vad gäller dess innehåll och storlek, som ersättning för personal, lokaler, lärverktyg, skolmåltid, elevhälsa och administration, måste rektorn efterfråga ytterligare resurser om elevsammansättningen är svag. Det görs genom att använda skollagens ”tilläggsbelopp” som läggs ovanpå skolpengen. Här kan politiken med dess politiska majoritet skicka in hur mycket pengar som helst in i skolan utan hänsyn till skollagens begränsning. Varför gör majoriteten inte det?
Jag förväntar mig en anpassning av skolpengen som motsvarar huvudmannen kommunens egna, faktiska, kostnader för skolan. Vidare förväntar jag att all satsning på att vända de svagare elevernas resultat tas från ”tilläggsbeloppet”. Jag förväntar mig verksamma åtgärder för att lyfta nyanlända elevers resultat genom studiehandledning på modersmålet. Allt detta kostar, men det kostar också när man skickar ut unga människor i vårt samhälle utan studieresultat. Det är inte god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning är att ge alla elever en framtid.
Håkan Bertilsson
Strängnäspartiet