Strängnäspartiet

  • Öka teckenstorlek
  • Förvald teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Bolagisera inte bort Strängnäs framtid

Strängnäs har goda förutsättningar att bli en attraktiv etableringsort för företag i olika branscher. Närhet till Stockholm, efterfrågade skolor, attraktivt boende, gott om fastigheter och goda kommunikationer gör att Strängnäs har ett starkt utgångsläge i kampen om företagsetableringar.

Och framtiden ser ljus ut.

Sedan några år tillbaka håller ett logistikcentrum på att byggas upp i och omkring Solberga. I en snar framtid kan en transporthamn i Gorsinge och en utbyggd flygplats i Kjula vara en realitet. Det kommer att stärka Strängnäs position som logistikcentrum ytterligare.

På Campus ocb P10-området kan nya näringar inom företrädelsevis tjänstesektorn etableras och växa i anslutning till väg 55/E18 och E20.

I vår grannkommun dit vi skickar hundratals ungdomar varje dag måste industriföretagen stärka sin konkurrenskraft, och det gör man med ökad kunskap och större tjänsteinnehåll i sina produkter. Det borde stärka Strängnäs kopplingar till Eskilstuna, eftersom vi har en stor akademikerkår boende i vår kommun. Den kortare vägen västerut ska bli lika attraktiv som den österut mot Stockholm.

Möjligheterna är många.

Vår historia är däremot dystrare

Kommunen har inte lyckats locka hit företag i någon större utsträckning trots alla goda förutsättningar. Idag dominerar några få företag näringslivet och det mest expansiva är kommunalrådets farbror Jens Perssons Kilenkrysset, som köpt mark billigt av kommunen och exploaterat denna framgångsrikt.

Ett annat tillväxtföretag är friskolekoncernen Europaskolan vars affärsidé bygger på köp av kommunala tillgångar. Europaskolan har även det starka kopplingar till politiken.

Så här har näringslivsutvecklingen sett ut de senaste åren.

Nu vill Björn Lind (fp) bolagisera Strängnäs kommuns kanske viktigaste utvecklingsfråga. Och det enda skälet Lind anger är att pianon inte är självspelande.

Att bolagisera kommunal verksamhet är att minska insynen och tulla på de demokratiska principerna. Det gynnar bara de som redan idag gynnas. Och det är det Björn Lind vill. Han vill flytta över fler kommunala tillgångar till affärsintressen runt om i kommunen. Senast vill Linds parti föra över Benningeskolan till Europaskolan. Hans utspel om bolagisering i Strengnäs Tidning ska ses i ljuset av detta.

Lind kommer att möta på motstånd i fullmäktige och då är han beredd att gå den odemokratiska vägen. En bolagisering av näringspolitiken är första steget i den riktningen.

Strängnäspartiet är emot en sådan utveckling.

I Strängnäs finns det inslag i politiken som påverkar företagsklimatet negativt och som hindrar företag från att etablera sig i kommunen. Men det problemet är Björn Lind själv en del av.

 

Patrick Baltatzis (SP)

Ledamot i kulturnämnden

 

Margit Urtegård (SP)

Ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige  

 

Ekologiskt och närodlat i skolan det enda hållbara

För att kunna prestera goda resultat måste en idrottsman ha rätt träning, kompetenta tränare, bra träningsmöjligheter, en bra hälsa och rätt kost över en lång tid. Det är inte en garanti för bra resultat, men chanserna ökar dramatiskt med sådana förutsättningar.

På liknande sätt kan man resonera kring skolbarn. Tillgång till rätt pedagogik, kompetenta lärare, bra skolmiljö, god hälsa och rätt kost är förutsättningar för goda skolresultat. Idag vet vi via exempelvis TV-program som Matakuten och Landet Brunsås att den matkultur som vi har i vårt land går stick i stäv mot det vad idrottsmän och elever behöver för att göra goda resultat.  

De dåliga matvanorna har grundlagts under lång tid och det är lätt att förstå att det som idag efterfrågas av barnen inte är det barnen behöver. Vi har accepterat en alltför låg nivå på maten i skolan. Barn som äter dålig presterar sämre. ”Skit in skit ut” brukar det heta.  

Bästa möjliga förutsättningar till en bra skolgång är en rättighet för våra barn. Och en skyldighet för oss vuxna att leverera. Det tycks vi ibland glömma bort. Majoriteten i Strängnäs kommunfullmäktige, som har det yttersta ansvaret för våra skolor, är inget undantag. Majoriteten avfärdar kategoriskt och per automatik

Strängnäspartiets motion om att servera ekologisk och närodlad mat i våra kommunala skolor. Istället vill de fortsätta servera dyra halvfabrikat, som flygs in från utlandet och som flera gånger värms upp innan de hamnar på tallriken.  

Det är en ohållbar utveckling.  

Det talas mycket om vikten av att ha behöriga lärare i skolan. Strängnäspartiet vill även ha behörig mat i skolan. Att servera näringsrik och -riktig kost är den viktigaste och den enklaste åtgärden vi kan göra för att skapa goda förutsättningar för inlärning. Exempel på nära håll visar att det dessutom kan bli bättre och billigare mat om man vågar. Här saknar de styrande såväl kunskap som mod.  

Strängnäspartiet anser att skolan är kommunens viktigaste uppgift och åtagande. Kommunen har ett stort ansvar för barn, för deras bildning och deras kompetens. Det är denna kompetens som ska säkerställa en trygg ålderdom för äldre generationer, tillväxten i våra företag och en god miljö. För Strängnäspartiet är det därför självklart att alla barn i vår kommun ska ges en så bra start i livet som möjligt. Därför står vi upp för en god och näringsrik kost baserad på närodlade och ekologiska råvaror i våra skolor.  

Det är en hållbar utveckling.  

 

Patrick Baltatzis (SP) Ledamot i kulturnämnden

Margit Urtegård (SP) Ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

Claes Eriksson (SP) Ledamot i barn- och utbildningsnämnden

 

Valåret 2010 - en spännande utmaning

I anslutning till det nya året brukar man skriva en liten krönika över det år som gått dvs 2009.Det är egentligen inte mycket att orda om det gångna året utifrån ett politiskt perspektiv.

Den oheliga alliansen här i vår kommun mellan S, FP och C fortsätter sitt, faktiskt, märkliga styre av Strängnäs kommun.

De har satt i system, tycks det, att gå fram med obehagliga och tråkiga förslag till beslut, som att ta bort skolskjutsarna, lägga ner Långbergsskolan, sänka skolpengen, flytta Kulturskolan, lägga ner Tosteröskolan.

Detta för att i sista minuten ändra sig och dra tillbaka förslagen och framstå som ”räddare i nöden” – märkligt att hantera viktiga politiska frågor på ett sådant sätt.

Nej, nu gäller det att titta framåt och satsa inför valet i september 2010. I Strängnäspartiet har vi startat vår valrörelse så smått.

Vi håller på att ta fram vår lista för kommunalvalet. Vi har genomfört provval och har ett utkast till lista som just nu innehåller 25 namn, med en hyfsad fördelning mellan kvinnor och män och med en bra balans vad avser ålder och yrken. Vi kommer att publicera listan när den är slutgiltigt klar någon gång i februari/mars.

Vi kommer att överarbeta vårt program och vår valplattform, huvuddelen finns ju redan här på vår hemsida, vidare har vi tagit fram en idé hur vi skall fördela de i och för sig ganska små pengarna vi har i vår budget på olika poster.

Vi kommer att ta fram ett program för hur vi skall marknadsföra oss själva och vår politik i form av pamfletter, annonser, affischer, bloggar, twitter, facebook och framför allt att möta våra väljare ansikte mot ansikte ute i vardagen på gator och torg.

Det kommer att bli ett spännande år i alla avseenden och jag hoppas att Strängnäs kommun kommer att få ett styre som bättre speglar våra väljares önskan om vem och vilka som skall styra.

Strängnäspartiet är beträtt att forma en stabil majoritet som är redo att under hela mandatperioden 2010 - 2014 ta gemensamt ansvar för kommunens utveckling, ledning och ekonomi.

Strängnäspartiet vill satsa 100 % lokalt på STRÄNGNÄS KOMMUN och på att få en ekonomi i balans.

 

Hör gärna av dig med idéer och förslag.

 

Erik Berg

 

Rapport från Fullmäktige den 14 december

Måndagens fullmäktige bjöd på många för Strängnäs kommuns medborgare viktiga beslut.

Bland de många frågorna som behandlades var ”Mål och Budget för 2010”, där vi bland mycket annat beslöt att skattesatsen skulle vara oförändrad, som bara vänsterpartiet var emot. (V ville ha 60 öres höjning)

Vidare tog den nya majoriteten sin egen ”Vision för 2020” en mycket kortfattad sådan och egentligen rätt intetsägande, man kunde dock inte leva med den som bla Strängnäspartiet, Mariefredspartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna varit med och tagit fram i stor enighet. Nu sa hela oppositionen nej till den nya Visionen.

Strategisk Plan för 2010 - 2012 fastställdes och den innebär, bland mycket annat, stora investeringar under perioden. Redan nästa år skall kommunen investera ca 75 mkr och vi har egentligen bara råd med hälften om man inte skall låna. Vår låneskuld skenar just nu och den passerar snart 2 miljarder kronor.

Oppositionens olika partier hade sina egna förslag och röstade således nej till majoritetens Strategiska plan. Strängnäspartiets förslag finns översiktligt redovisat på hemsidan under punkten ”Övrigt”

Vidare beslöts att gå vidare med dubbelspåret förbi Strängnäs som är föreslaget av medborgargruppen ”Tornstigen” – bra tycker Strängnäspartiet. "Surt sa räven" tyckte många i majorteten som ville annorlunda, så också KD.

Den fördjupade skollokalsutredningen sköts, som vanligt på framtiden, beslutsångesten är mycket uppenbar hos den socialdemokratiskt ledda majoriteten.

Renhållningstaxan återremitterades på grund av dåligt beslutsunderlag, det tycktes vara en höjning av slentrian utan riktiga ekonomiska beräkningar i botten. Det var den första bakläxan för SEVAB som numera "äger" vatten, avlopp och renhållning.

Slutligen kan man konstatera att demokratifrågor inte är Jens Perssons starkaste gren. Han sa ”det får vara någon måtta på demokratin” när Strängnäspartiet ville vara med på informationen till de nyinflyttade, där hela oppositionen utom moderaterna är uteslutna. Ytterligare ett exempel på det som jag har kallat ”de slutna rummens demokrati”.

Erik Berg

PS Var finns informationen om vad som händer på fullmäktige, jo på olika bloggar bla på Margit Urtegårds blogg, men absolut inte i den lokala Strengnästidningen - i sanning märkligt. DS

 

Förskola och skola

Strängnäspartiet vill:

  • Ge tidiga insatser till barn/elever i de lägre åldrarna. Det ger en trygg framtid för alla. Öka skolpengen till förskolan och de tidigare årskurserna och använd tilläggsbeloppet som resursstöd.
  • Varje elev skall bedömas, få utbildning och stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Använd tilläggsbeloppet som resursstöd.
  • Skapa en bra lärandemiljö i skolan genom att satsa på undervisningen. Skolpengens andel av undervisning måste stärkas. Lokalkostnadernas andel minskas.
  • Behöriga lärare är viktiga för barnens lärande och lärarnas status och utvecklingsbehov ska prioriteras.

Strängnäspartiets politik för förskola och skola

Strängnäs har en tradition som skolstad. Det är en viktig profil att värna och utveckla. Strängnäs har idag en mer begränsad möjlighet att återfå den betydelse den en gång hade då skolan var kopplad till kyrkan. Domkyrkan garanterade Strängnäs betydelse som skolstad. Idag är skolan kommunaliserad och gymnasiets betydelse som skolform har minskat i betydelse mot hur det var då och idag har högskolor och universitet tagit över.

Så Strängnäs kommer inte att hitta tillbaka till sina fornstora dagar som skolstad men det ger oss möjligheten att satsa på de skolformer vi har. Detta är speciellt viktigt då vi är en inflyttningskommun genom vårt geografiska läge genom vår närhet till Stockholm. Strängnäs kommun har en lägre genomsnittsålder än riksgenomsnittet och en stor del av inflyttningen till kommunen är barnfamiljer som föredrar att bo i en mindre stad. För barnfamiljerna i kommunen liksom för dem som är intresserade av att flytta till kommunen är tillgången till och kvaliteten i skola och barnomsorg viktiga frågor. Men också för kommunen som helhet, för såväl den privata som den offentliga sektorn, är fungerande skolor en nödvändighet. Allt faller tillbaka på en väl fungerande förskola/skola.

Strängnäs skolor drabbades svårt av resursbristen såväl under 90-talet som i under 2009. Sedan dess har vi en ny skollag som genom sin resursfördelning garanterar alla elever en lika stor skolpeng. Detta faktum ställer större krav på kommunen att veta vad skolan kostar och hur många elever vi har som ska få ta del av denna skolpeng. Det har varit lite si och så med det här i Strängnäs och därför lägger vi nu förslag till barn- och utbildningsnämnden som ska motverka dessa svagheter i skolans resursfördelning.

Strängnäs kommun har många friskolor i förhållande till sin storlek. Det ska vi vara glada för. Det ger valfrihet och erbjuder olika inriktningar. Att vi har många friskolor tyder på att vi är en levande och växande kommun.

Utmaningen för skolan är idag den anpassning man behöver göra till det antal elever som finns. Det förväntas att elevantalet i kommunen kommer öka på sikt som en följd av ökad inflyttning. Det ställer stora krav på en planering och anpassning främst från de kommunala skolorna.

Här nedan följer fyra artiklar som beskriver Strängnäspartiets skolpolitik. Ta gärna del.

Artikel 1. Om skolan i Strängnäs kommun…

Artikel 2. Om skolan och elevpengen i Strängnäs kommun…

Artikel 3. Om skolan och tilläggsbeloppet i Strängnäs kommun…

Artikel 4. Om friskolorna i Strängnäs kommun…

Artikel 1. Om skolan i Strängnäs kommun…

Läste häromdagen i lokaltidningen att den kommunala skolan skulle spara in 11 miljoner i sin verksamhet. I ett förslag från skolans tjänstemän. Tidningen beskriver i sin tur tillståndet i skolan som att knapparna inte går att knäppa och det stramar över ryggen. Med den bilden vill man visa på den alltför trånga kostymen av resurser skolan har. En märklig beskrivning då den inte ger en sann bild av skolans ekonomiska situation.

Skolans kostym är tvärtom för stor. Den innehåller så mycket extra tyg att den tynger ned sin bärare. En anpassning till bärarens storlek skulle frigöra stora resurser. Nu blev ni läsare kanske förvånande. Vad säger han, -behöver inte skolan spara? Det är precis det jag försöker säga. Vi behöver inte spara på skolan men vägen dit är svår och vi behöver alla hjälpas åt.

Låt mig förklara. Förslaget att spara på undervisning, på lärartjänster, innebär flera direkt negativa effekter för skolan och då inte bara för den kommunala skolan. För det första så duckar man för det som revisionen framfört, nämligen att elevpengen dräneras på extra kostnader genom en för stor lokalkostym. Konsekvensen blir att ni föräldrar som väljer en kommunal skola åt era barn får 20 mkr mindre i årlig undervisning än de elever som går i en friskola och nu vill man ta bort ytterligare 11 mkr. För 20 mkr är nämligen den kostnad som den kommunala skolan årligen lägger på lokaler som man inte behöver.

Nu är lokalfrågan synnerligen infekterad. Varje försök till anpassning kommer beröra elever, familjer och personal. Ingen kommer med glädje acceptera flytt till annan skola, byta klasskamrater eller kollegium. Mot detta ska ställas att dessa elever går miste om undervisning motsvarande ett tjugotal miljoner årligen och därmed inte får den start i livet som de är berättigade till. För vad skulle inte dessa resurser kunna användas till? Till 40 stycken nya speciallärare, eller vad rektor anser vara bäst.

Nu har den sittande majoriteten minsann försökt. Det slutade med folkomröstning. Alla förlorade. Strängnäspartiet försökte redan i början av 2000-talet att föra upp lokalfrågan politiskt men blev effektivt misstänkliggjorda av en alltför ivrig rubriksättare på ST. Att ”riva skolor” var inget politiskt framgångsrecept. Kommer ni ihåg när det begav sig? Återigen är alla förlorare. Misstaget, då som nu, är avsaknaden av det levande samtalet med medborgarna/föräldrarna i det som heter medborgardialog.

Härmed vill jag ha sagt att det inte är ett måste att lokalanpassa, stänga skolor. För så länge man är medveten om konsekvenserna ska vi som ansvarar för skattekollektivets medel rätta oss efter folkviljan. Men det är vår skyldighet som politiker att förmedla skolans alternativ och vilka konsekvenser det får för våra medborgare. I en dialog.

Jag efterlyser nu en medborgardialog kring skolan i Strängnäs kommun. Alla stenar ska vändas och alla ska vara med. Låt oss nu denna gång bli vinnare - för våra barns skull.

Håkan Bertilsson

Artikel 2. Om skolan och elevpengen i Strängnäs kommun…

Det är kommunens fullmäktige som ska stå för elevpengens kostnad och för det antal elever vi har.

Jag brukar se på elevpengen som den påse pengar kommunen delar ut till sina mantalsskrivna elever och som de i sin tur tar med till vald huvudman (huvudman kan vara den egna kommunens skolor, andra kommuners skolor eller friskolor). Det beskriver dels det ansvar politiken har för alla elever dels markerar det faktum att alla elever ska ha lika mycket resurser med sig till skolan.

Hurså, undrar någon av er, har då inte politiken ansvar för alla elever? Jodå, men det händer då och då att man tar mer ansvar för de elever som valt en kommunal skola. Ta t ex det faktum att den kommunala grundskolan gjorde 2013 ett minusresultat. Den kommunala skolan har alltså konsumerat mer elevpeng än vad de kommunala eleverna förde med sig till mottagande kommunala skola. Om de kommunala eleverna har fått mera i elevpeng så ska alla andra elever också få motsvarande. Har det skett? Ja, att de andra skolornas elever fått ersättning i efterhand? Inte vad jag vet.

Det handlar om likvärdighet för alla elever.

Jo, man kan få gå med underskott i ett par år om underskottet förs med till kommande år. Har det skett? Inte vad jag vet. Rätta mig gärna om jag har fel.

Svårigheten i att sitta som fritidspolitiker i en skolnämnd är att det är så lätt att ta på sig ett verksamhetsansvar för de kommunala skolorna. Men du har inget verksamhetsansvar som politiker i nämnden. Du har ansvar för att alla elever får så god utbildning det bara går att få för de resurser du ger skolan, oavsett huvudman.

Vem har då verksamhetsansvaret? Svaret på den frågan är mycket tydlig och klar – Rektor!

Skollagen är mycket tydlig här. Det är rektor som gör skola av elevens pengar.

Har då politiken inget ansvar kvar för skolan? Jodå, både i att bestämma förändringar i elevpengens storlek, att se till att alla skolor levererar hög utbildningskvalitet och lite till. Så vi får bästa skolvärde för elevpengen. Det är kommunens budgeterade skolkostnader som gör elevpengens storlek. Det är inte kommunens totala budget som fördelas upp i tårtbitar och där de olika nämnderna får sin bit som barn- och utbildningsnämnden (BUN) sedan ska göra elevpeng av. Feltänkt!

Att utbildningskontoret räknar fram kommunens budgeterade skolkostnader, som BUN kan justera, presenteras som elevpeng för kommunens fullmäktige som sedan bara har att multiplicera med antalet elever så har man det budgetutrymme som behöver reserveras. Och så tar fullmäktige också höjd för de nya elever som tillkommer under året som inflyttade, så slipper nuvarande elever ta från sin elevpeng och sponsra sina kamraters skolgång. Detta blir då både rätt och riktigt hanterat.

Jag kandiderar för en plats i nästa mandatperiods BUN. Där kommer jag arbeta för att vi ska se alla elever, att elevpengens storlek och antal volymsäkras av fullmäktige och att rektor få ta sitt verksamhetsansvar. Men också en medborgardialog om skolan i Strängnäs kommun.

Håkan Bertilsson

Artikel 3. Om skolan och tilläggsbeloppet i Strängnäs kommun…

Nämnde senast om skollagens resursfördelning i form av elevpeng och hur lite vingelutrymme det ger lokalpolitiken, speciellt som man samtidigt måsta ta hänsyn till förordningen om ”offentliga bidrag på lika villkor”. Allt för att eleverna ska få så lika och rättvisa förutsättningar som möjligt och att det är rektors ansvar att göra den bästa skolan.

Men det finns ytterligare en resursfördelning i skollagen där vi lokalpolitiker får bestämma helt själva. Ok då, så länge vi tar hänsyn till ”offentliga bidrag på lika villkor”.

Det är tilläggsbeloppet.

Tilläggsbeloppet är de resurser vi ger skolan för att kompensera för de elever som har det extra svårt. Elevpengen (eller som det står i skollagen – grundbeloppet) ska innehålla de resurser som krävs för att ge alla elever den undervisning som krävs för att nå minst godkänt i alla ämnen. Tilläggsbeloppet ska kompensera för de elever där inte elevpengen räcker till. Det är mestadels elever med olika funktionsnedsättningar men också elever som saknar språk eller har en svag sociodemografisk bakgrund. Vad gäller det senare så har Strängnäs varit ett föredöme för andra kommuner hur man har utifrån SALSA (salsa är en sociodemografisk beräkningsmodell) riktat resurser till skolor med stor andel elever med denna bakgrund. Allt för att ge dessa elever samma chans till studieresultat som sina kamrater där familjens stöd har en betydelse. Därför så får Paulinska skolan många extra miljoner i stöd varje läsår medan friskolorna får ytterst lite. Rätt och riktigt anser jag, då det inte tas några resurser från någon annan elev utan bara kompenserar så att alla ska få lika möjligheter.

I den bästa av världar skulle man önska att det fanns outsinliga källor att ösa ur till tilläggsbeloppet.

Verkligheten är dock grym. När alla har tagit sitt så blir det alltför lite över till de svagaste eleverna.

Är det någonting lokalpolitikerna ska engagera sig i så är det tilläggsbeloppets storlek och användning. Att argumentera å det kraftigaste i fullmäktige för att få mer resurser och sedan övervaka hur de används. Det har nämligen förekommit att tilläggsbeloppet använts till att fylla upp hål i skolbudgeten. Inte nödvändigtvis här men absolut där. Rätt använt så ger tilläggsbeloppet inte bara en framtid för den enskilde utan också för samhället i stort. Vi vet att gymnasieexamen är en förutsättning för egenförsörjning medan misslyckade studier innebär ett utanförskap med ett oftast livslångt bidragsberoende.

Att det ska vara så svårt att sätta in tidiga insattser. Vad är det som hindrar oss? Vi vet ju att det ger individen ett bättre liv och flera bättre liv ger ett bättre samhälle.

Håkan Bertilsson

Artikel 4. Om friskolorna i Strängnäs kommun…

Låt mig inleda med att deklarera mitt gillande för friskolor. Ännu mer gillar jag det fria skolvalet. Jag ser det som en självklarhet att elever/föräldrar i ett fritt och demokratiskt samhälle får välja skola.

Gunnar Ohrlander ger i sin bok ”Den gudarna älskar” en initierad bild av hur vi fick friskolor och ett fritt skolval. Läs den. Visste ni att det är socialdemokraterna som ligger bakom både friskolor och elevens val av skola?

Men pass upp nu alla elever/föräldrar! Det är starka krafter som nu gör sig hörda för en återgång till den tid då politiken bestämde vilken skola ditt barn fick gå i. Vägen tillbaka till detta samhällstillstånd går över parollen – ”inga vinster i välfärden”. Så vacker paroll man ack så förrädisk. Jag vet att det som är en ”politisk sanning” i en valrörelse också här är en faktisk lögn. Det sker inga stora vinstuttag från friskolorna. Hur vet jag det? Jo, för jag arbetar med skolan i en annan kommun.

Grundbeloppets konstruktion i skollagen ger alla elever rätt till lika stor resurs och det på öret när. Det är de kommunala kostnaderna, för sin egen skola, som också bestämmer hur mycket skolpeng varje elev får ta med sig till sin friskola. ”Offentliga bidrag på lika villkor” säkerställer detta faktum.

Så om nu den kommunala grundskolan gör en förlust på flera miljoner hur kan då de fria skolorna göra miljonvinster när de får lika stora pengar in per elev? Försök svara på den frågan. Jag har ställt frågan till Vänsterpartiet centralt men hittills inte fått något svar. Lär nog inte få något heller, i alla fall inte ett svar på just denna fråga, då det inte finns något svar. För om vi ställer samma fråga till vår kommuns friskolor så får vi med säkerhet ett svar som är i motsats. De kämpar hårt för att få sin ekonomi att gå ihop och speciellt sedan Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sänkte grundbeloppet under pågående verksamhet. Med säkerhet ett hårt slag mot en skola där den sista eleven i klassen ger den ekonomiska marginalen.

Motsatsen till ingen vinst är en förlust. Med ständiga förluster så blir alla bara fattigare. Är det dit man vill komma med – ”inga vinster i välfärden”? Jag tar mig för pannan. Låt mig slå fast att det finns rufflare och bedragare inom alla verksamheter. Ingen vill ha dem och de ska motarbetas med alla medel. Men att påstå detta innebär en anklagelse om att Roggeskolan, Asken och Montessori skulle vara en samhällsböld som ägnar sig åt att roffa åt sig av samhällets resurser. Ja, vad tror ni själva?

För om det är någon som handhar våra skattepengar på ett oansvarigt sätt så är det kommunen som skolhuvudman själv. Att inte kontinuerligt anpassa den kommunala skolkostymen efter verkligheten är oansvarigt då det är skattekollektivets pengar man då förslösar. Låt mig förklara.

Eftersom grundbeloppet (skolpengen) sätts utifrån den kommunala skolans kostnad så påverkar de kommunala lokalkostnaderna (grundbeloppet innehåller kommunens skolkostnader för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltid, administration och lokalkostnader)grundbeloppets storlek. Om då de styrande i BUN underlåtit att anpassa lokalkostymen efter antalet elever i sina egna skolor så uppstår det ett lokalöverskott. Det lokalöverskottet i grundskolan kostar årligen någonstans mellan 20 – 25 miljoner. Inkluderat med gymnasiet och vuxenutbildningen hamnar vi på ytterligare 20 – 30 miljoner årligen. Sammantaget minst 40 miljoner och som nära motsvarar hälften av den skattehöjning på 90 öre som sittande majoritet genomförde. Om dessa pengar kunde omsättas till 40 – 50 specialpedagoger i grundskolan vore det bra men nu går de till hyra för lokaler som ingen behöver för sin undervisning. Enligt en artikel i Lärarnas Nyheter (131127) har hyran för de kommunala skolorna i Strängnäs kommun ökat med 254 % från 2007 till 2012. Jo, ni läste rätt.

Att inte tillstå att friskolorna skapar en annan segregation än boendesegregation vore som att blunda inför verkligheten. Jag hävdar dock att friskolorna på intet sätt kan lastas för det. Nej, här är det politiken som brustit i sitt kompensatoriska uppdrag. Skollagen är mycket tydlig i att alla elever ska ha samma förutsättningar och det är politiken som skapar förutsättningarna. Hur ser då lösningen ut? Politiken ansvarar för förvaltningens högsta ledning och som i sin tur ansvarar för varje rektor/förskolechef. Låt oss börja här med att ge skolledningen det ansvar som skollagen ger dem. Vad en bra rektor/förskolechef kan göra vet vi. Sedan måste vi politiskt sanktionera en lönepolitik som attraherar de bästa lärarna till de svagaste skolorna. Öka lönen med 10-15 tkr per månad till nyckelpersonal och använd skollagens verktyg ”Tilläggsbelopp” för att kanalisera kompensatoriska medel till de svagaste eleverna. Där får man resurser till att öka lärarnas löner.

Låt mig avsluta med lite fakta. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar årligen skolornas resultat i ”öppna jämförelser”. Här kan vi läsa för grundskolan att:

Elever som nått målen i alla ämnen, kommunala skolor 70 % och friskolor 90 %

Meritvärde (betygsgenomsnitt), kommunala skolor 206 poäng och friskolor 236 poäng

Behörighet till gymnasiet, kommunala skolor 86 % och friskolor 99 %

Ni ser skillnaden och delvis så beror det på socioekonomiska skillnader men frågan är om inte miljonerna låsta i lokalkostnader spelar en större roll. Överförda till pedagogiska resurser så skulle de, tillsammans med ett rätt använt tilläggsbelopp, ge lika fina resultat i de kommunala skolorna som i friskolorna. Det är väl våra barn värda?

Håkan Bertilsson

Strängnäspartiet

 

 


JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL