Strängnäspartiet

  • Öka teckenstorlek
  • Förvald teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
Home

Våga prioritera i Strängnäs

Skicka sidan Skriv ut

Artikeln nedan publicerades i EK/ST 18/7-2011 i en redigerad version. Här publicerar vi den i sin helhet.

Under senaste mötet för kommunfullmäktige i Strängnäs klubbades en budget för 2012, som är mycket snäv, för att inte använda sossarnas eget uttryck: "brutal". Brutal är den i den meningen att återigen så får kommunens största problemområde, skolan, inte de ekonomiska resurser den behöver för att vända en negativ trend.

Oppositionen med M, SP, KD, MFP och V protesterade vilt. Vi visade alla en gemensam syn i att skola och äldreomsorg behöver mer resurser. Majoriteten C, FP, S och MP ville hellre satsa en större summa pengar på den kommunala administrationen i form av t ex konsulter, chefsutbildningar m.m. Det är en för oss svårbegripligt kall inställning till barn och äldre, men även till all personal inom skola och äldreomsorg.

Nu antogs dock budgeten av majoriteten och det beslutet lär inte rivas upp hur mycket det än stormar. De "lovar" att det kommer att avsättas 100 miljoner kronor i en satsning på att renovera skolor. Det kan ju tyckas vara positivt, men många undrar varför inte kommunens fastighetsbolag, SFAB, har underhållit dessa lokaler löpande.

Vi tycker att man bör ompröva beslutet att öronmärka 100 miljoner till renovering av skolor. Våga prioritera! Håll hård koll på projektet och låt det kosta max 50 miljoner, och låt resterande 50 miljoner gå till den pedagogiska verksamheten. Det är där pengarna mest behövs.

Vidare så föreslår vi att man öronmärker ett antal miljoner för särskilda insatser till just skola och äldreomsorg.  Kommunstyrelsen har redan i år en buffert för särskilda insatser och det krävs bara en samsyn för beslut. Vi är beredda att ansvarsfullt medverka till en sådan samsyn.

För både MFP och SP är det grundläggande att alltid prioritera skolan, men det är nu särskilt angeläget. Efter flera år i en negativ spiral av hårda nedskärningar är smärtgränsen passerad. Vissa ansvariga politiker hävdar att skolans kvalitet är god och att de enda problem de ser är lokalerna, men kostsamma ombyggnader och prövande flyttningar av hela skolor löser inte de allvarliga problem som finns i skolornas vardag.

Faktum är att antalet lärare minskat drastiskt från en redan låg nivå, från 8,4 till 7,3 per 100 elever på bara tre år. Denna sänkning av lärartätheten har tvingat fram att många klasser fått splittras och nya, mycket stora klasser har bildats.

Självklart har därmed möjligheterna att bedriva kvalitativ undervisning försämrats, även om det tar några år innan det går att avläsa i sjunkande betyg.

Faktum är att skolförvaltningens kvalitetsredovisning för 2010 visar att då andelen lärare nu sjunkit under rikssnittet visar enkätsvar från barnen att de märker av den minskade vuxennärvaron.

Självklart har därmed också möjligheterna att som elev bli sedd, förstådd och uppskattad minskat. Allt färre elever uppger att de känner sig trygga, enligt de enkäter som gjorts av skolorna. Var tredje elev uppger att om de mobbas är det ingen vuxen som har tid att ingripa, och var femte svarar att om de har problem finns det ingen vuxen att tala med.

Faktum är att det går nästan 40 barn per vuxen på fritidshemmen. Då är det, som även EK:s ledare påpekat, inte längre tal om pedagogisk verksamhet utan i bästa fall förvaring.

Självklart är det då att det är viktigt för förvärvsarbetande barnfamiljer att även barnomsorgen fungerar. Det kan den inte sägas göra i Strängnäs.

Dessa fakta gör det omöjligt för oss att blunda. Det är hög tid för alla att öppna ögonen och gå från ord till handling! Allt går, bara man vill och vågar prioritera. Det är inte konsulter eller verksamhetschefer som idag stakar ut Strängnäs framtid.  Det är i första hand barnfamiljerna.

Låt oss inte svika dem utan våga prioritera dem när behovet är som störst. Och det är nu.

Jan Eriksson, Strängnäspartiet
Dag Bremberg, Mariefredspartiet